Makteliten – alltid goda tider

Hur många arbetarlöner går det på en topp-vd:s inkomst?

0

industriarbetarlöner på en topp-vd:s inkomst.

*Genomsnittliga inkomsten för 50 verkställande direktörer i de största bolagen inom sju branscher i Sverige.

Maktelitens inkomster har skjutit i höjden, samtidigt som vanligt folk har fått stå tillbaka.

Rekordstort gap

I rapporten om makteliten studeras inkomstutvecklingen mellan åren 1950–2022 för makthavare inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden.

Det är främst näringslivselitens inkomster som har rusat i höjden.

Se skillnaderna för olika yrken

Den genomsnittliga årsinkomsten för topp-vd:arna var nästan 27,5 miljoner kronor. Det är lika mycket som 75 undersköterskor tjänade 2022. Här bredvid kan du jämföra en topp-vd:s inkomst med lönerna i olika arbetaryrken. Ta gärna en skärmdump och dela så fler får se hur stora skillnaderna är.

Arbetare: 89

Topp-vd: 1

Höga inkomster
i hela makteliten

I rapporten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten: den ekonomiska eliten (topp-vd:arna), den demokratiska eliten (folk- och förtroendevalda) och den byråkratiska eliten (högt uppsatta tjänstemän).
Diagrammet visar inkomstutvecklingen i maktelitens huvudgrupper (sammanräknad inkomst).

Inkomsterna är i alla tre grupperna många gånger högre än industriarbetarlönen.
Men skillnaderna i genomsnittlig inkomst mellan de tre grupperna är stora.

Läs hela rapporten

Detta är den tjugofjärde gången som LO har granskat den svenska makteliten. Här kan du studera resultaten närmare.

Vanliga frågor & definitioner

I vår granskning ingår sammanlagt närmare 200 personer med höga positioner eller befattningar inom exempelvis svenskt näringsliv, politik, ekonomi, media och andra viktiga samhällsområden. Bland positionerna vi studerar ingår bland annat vd:ar för svenska storföretag, politiker från regeringen och i riksdagen, representanter för arbetsmarknadens parter, generaldirektörer på viktiga myndigheter, kommundirektör och kommunstyrelsens ordförande i de största kommunerna samt chefredaktörer och inflytelserika journalister. Syftet med urvalet är att det ska ge en bild av inkomsterna och inkomstutvecklingen för dem med mest makt att påverka samhället. Urvalet av studerade positioner har i möjligaste mån hållits konstant i LOs alla tjugofyra rapporter om maktelitens inkomster och över den studerade perioden 1950–2022. Detta för att möjliggöra jämförelser över tid.

I rapporten studeras maktelitens hela inkomster före skatt. Maktelitens inkomster inkluderar alltså såväl lön som till exempel kapitalinkomster. Syftet är att ge en rättvisande bild av elitens ekonomiska situation jämfört med en vanlig arbetares. Denna bild är viktig även om en del av maktelitens inkomster inte har med uppdraget att göra. Att inneha en högt uppsatt position medför dock också ofta fler inkomster än bara grundlön, exempelvis ersättning från styrelseuppdrag och incitamentsprogram som genererar kapitalinkomster. Dessutom innebär positionerna ofta att innehavaren över tid kan bygga upp en förmögenhet som ger avkastning. I undersökningen jämförs maktelitens inkomster med industriarbetarlönen. Det finns ingen statistik över en industriarbetares genomsnittliga kapitalinkomster, men vi vet att de med all säkerhet är låga och att inkludera dem skulle inte påverka resultaten i vår undersökning nämnvärt.

Det stämmer att några av personerna i makteliten har väldigt höga inkomster. För att inte dessa extrema inkomster ska få ett orimligt stort genomslag har vi i Makteliten-rapporterna satt ett ”inkomsttak” på motsvarande 200 industriarbetarlöner vilket ger ett så kallat trimmat medelvärde. Inkomster över den nivån finns alltså inte med i våra sammanställningar. I årets undersökning har tre personer inkomster som överstiger detta tak.

I vår undersökning studerar vi den absoluta makteliten i samhället. De som har makt att påverka samhällsutvecklingen. I det urvalet ingår vd:arna på 50 svenska storföretag. Deras genomsnittliga inkomst är naturligtvis många gånger högre än den genomsnittliga inkomsten för alla Sveriges vd:ar (inklusive alla små och medelstora företag i landet).
Den genomsnittliga industriarbetarlönen finns redovisad i den offentliga lönestatistiken under hela undersökningsperioden sedan år 1950. Tyvärr finns inte lika bra historisk statistik för alla yrken. Valet av industriarbetarlönen som huvudsaklig referensinkomst, snarare än lönen för någon annan löntagargrupp, möjliggör därmed att utvecklingen kan studeras över lång tid.
LO har en policy om att ordförandes lön ska motsvara maximalt 3,5 industriarbetarlöner. LOs ordförande får inte personligen behålla arvoden från styrelseuppdrag. LOs ordförande ingår i urvalet till makteliten. I kapitel 3 i rapporten finns en fördjupning om inkomstutvecklingen för företrädarna för arbetsmarknadens parter, inklusive LOs ordförande.